Lucia har passerat och utanför är det faktiskt ganska stämningsfullt väder. Minusgrader, frost och klar himmel. Bara snö som saknas, men kylan räcker ändå för att jag ska få den där myskänslan.

Dock kan jag ju som vanligt inte njuta fullt ut. En oroande känsla gnager i kroppen och huvudet är fullt. Mobilen är borta och jag vet inte om jag kan få tag på Nicke utan den. Är orolig för mamma som blir arbetsbefriad snart. Saknar jularna som de var förr med längtan istället för stress. Känner mig gammal och rädd. Rädd för att det inte ska bli som tänkt.

Glömde att ett ljus ska tändas i taget..