Igår kväll brast det igen. För första gången på länge. Tror att jag framkallade det delvis själv. Bara för att jag ville att det skulle lossna.

Idag känner jag mig sådär matt som man kan göra efter att man har gråtit. Men jag låtsas som ingenting. Skrattar och ler som vanligt samtidigt som att jag känner mig förlorad på något vis. Uppgiven. Efterbliven. Trött.

Vill bara gå ner i vikt. Försvinna igen, men orkar egentligen inte göra det heller. Men tankarna på att jag är värdelös om jag inte presterar mer, mer och mer, när det gäller allting egentligen, bankar i mitt huvud. Att jag ju egentligen vet att de har fel hjälper ju inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag försöker att testa mitt minne lite. Det känns som att halva detta år bara har flugit förbi och när jag sitter här och försöker att tänka tillbaka så blir det bara som en tom lucka. Så, nu får jag ta och fundera lite här.. I februari fick jag ...

Sommarbilder..     Det blev en dag på stranden...     Hittills har jag haft en relativt skön sommar med den tredje veckan semester. Sista nästa vecka..   Har varit på två spaweekends (ena på ett mycket fint slott och andra i en mysi...

Meningen med livet, kall, livsuppgift osv.. Ord som cirklar runt i mitt huvud i princip dygnet runt nu. Inte för första gången heller.Det var nog inte förrän för ett par år sedan som jag började tänka på det. Innan handlade det mesta om vad som var k...

Jag inser mer och mer att jag, tyvärr, på ett eller annat sätt tagit mina vänner för givet genom åren. På något sätt räknat med att de alltid ska vara där och inte riktigt tänkt på hur viktiga de är för mig egentligen.    Det är väl nu, när det i...

Mer än ett år sedan senaste inlägget, som var på natten mellan nyår och nyårsdagen. Jag skulle nästan ha kunnat skriva exakt samma inlägg nyårsnatten detta år. Samma tankar, samma önskningar och mål. Med andra ord, inte så mycket har hänt i mitt liv....