Om ett par veckor, när jag förhoppningsvis sitter framför terapeuten tänker jag inte låtsas som att tvångstankarna om droppande kranar, olåsta dörrar, ej avstängda spisplattor m.m är mitt största problem. Även om vi på telefon kom överens om att KBT:n skulle fokusera på tvånget, så anser jag att de ofrivilliga tankarna om mat, träning, kroppen osv också kan klassas som ett slags tvångstankar. Därför förbereder jag redan nu lite stolpar över vad jag vill få hjälp med av terapin.

1. Hur ska jag hantera de ofrivilliga tankarna och känslorna av skam och "orenhet" när det gäller maten? Hur ska jag få bort den där otäcka tjockkänslan jag kan få bara av att titta eller tänka på mat?

2. Hur ska jag hantera skulden och stressen jag känner över att inte äta hundra procent rätt eller hälsosamt? Och rädslan över att jag varit för stillasittande under en dag?

3. Hur ska jag undvika att åter igen hamna i jakten på viktnedgång, extrem träning osv? Ibland känns tanken på att hoppa på en ny diet eller att ändra träningsprogram så himla lockande.

Det är väl dessa grundfrågor jag kommer på just nu. Kanske blir terapeuten arg när hon märker att jag mer har ätstörningsproblem än OCD som hon förberett sig på, men då får det väl vara så. En del av svaren på frågorna finns säkert redan i mitt huvud, men jag längtar efter att få prata om dem med någon. Mer än vad jag gör om mitt tvångssyndrom, det kan jag likagärna prata om med de jag känner eftersom jag inte skäms så mycket över det. Men matproblemen.. fan att det ska vara så svårt att prata om.

Har länge märkt att det är när jag länge varit ensam som allt blir som svårast. Då finns liksom all tid i världen till att fokusera på att ha kontroll över så mycket som möjligt. 

Samtidigt vet jag att jag är en person som faktiskt har ett behov av att vara ensam ibland, både på gott och på ont. Ensamheten är min bästa vän och värsta fiende, brukar jag säga. Ensamheten ger mig tid att filosofera, dagdrömma, bara tänka eller göra galna saker som ingen ser, haha. Samtidigt som kontrollbehovet ökar, och när jag under en längre tid varit ensam kan jag tycka att andra "förstör" min kontroll.

Alla är vi ju olika och de flesta har egenskaper som kan ställa till det för oss eller andra. Jag har genom åren mer och mer börjat acceptera att jag kanske är lite udda, och försöker inte ständigt att låtsas vara någon jag inte är när jag träffar nya människor. Mina dåliga egenskaper kan jag för det mesta också acceptera, men det finns ju en gräns. De får inte ta över mitt liv.

Vädret har varit strålande skönt idag, och äntligen har jag därmed kunnat gå ut och sätta mig på min favoritbänk i parken. Värmde så härligt över hela kroppen, hoppas på att kunna gå dit imorgon igen men någonting säger mig att det kommer bli regn. 

Annars är det inte mycket mer än kärleksbekymmer, grubblande och småstress som pågår i mitt liv just nu. Får se till att försöka hugga tag i någon innan jag blir ensam ännu längre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag försöker att testa mitt minne lite. Det känns som att halva detta år bara har flugit förbi och när jag sitter här och försöker att tänka tillbaka så blir det bara som en tom lucka. Så, nu får jag ta och fundera lite här.. I februari fick jag ...

Sommarbilder..     Det blev en dag på stranden...     Hittills har jag haft en relativt skön sommar med den tredje veckan semester. Sista nästa vecka..   Har varit på två spaweekends (ena på ett mycket fint slott och andra i en mysi...

Meningen med livet, kall, livsuppgift osv.. Ord som cirklar runt i mitt huvud i princip dygnet runt nu. Inte för första gången heller.Det var nog inte förrän för ett par år sedan som jag började tänka på det. Innan handlade det mesta om vad som var k...

Jag inser mer och mer att jag, tyvärr, på ett eller annat sätt tagit mina vänner för givet genom åren. På något sätt räknat med att de alltid ska vara där och inte riktigt tänkt på hur viktiga de är för mig egentligen.    Det är väl nu, när det i...

Mer än ett år sedan senaste inlägget, som var på natten mellan nyår och nyårsdagen. Jag skulle nästan ha kunnat skriva exakt samma inlägg nyårsnatten detta år. Samma tankar, samma önskningar och mål. Med andra ord, inte så mycket har hänt i mitt liv....